Personlig assistans på entreprenad, återigen nej!

På onsdag är det programnämndssammanträde. Som beredningsärende kommer frågan om att lägga ut kommunens personliga assistans på entreprenad. Vi i S och V reserverade oss mot beslutet att ens lämna frågan till programnämnden för utredning - vi utgick från att det var samma sak som att lägga ut verksamheten på entreprenad. Nu finns ytterligare skäl att behålla verksamheten i egen regi. Ett skäl är att vi inte har en aning om vad den nya LSS-lagen innebär. Remisstiden har förlängts, lagen kommer inte att träda i kraft 1/1 2010 utan tidigast 2011 och ingen vet hur beslutet blir. Alltså kan vi inte åberopa innehållet i den statliga utredningen för konkurrensutsättning. Det finns ytterligare åtminstone ett nytt tungt vägande skäl emot. Jag har punktat upp min uppfattning på ett papper och stämmer av på gruppmöte i morgon kväll. Därefter, alltså, nämnd på onsdag...

Roligaste bloggen

Den roligaste bloggen att läsa med träffsäkra (och ofta bitska) kommentarer är Johns blogg. När jag har bloggläsning är hans blogg den första jag öppnar. Helt obetalbart är hans inlägg om det folkpartistiska självmålet häromdagen. Rubriken är Enbart ett tydligt beslut från "alliansen" idag - Folkpartiet har en usel miljöpolitik.

Om välfärdens kärna - en gång till

I senaste numret av Etc skriver våra landstingsråd (S) under rubriken Vad vill Ni göra med välfärden? Frågan ställs till den borgerliga oppositionen i landstinget. Landstingsråden är, förstås, oroliga över landstingets ekonomi som ju till största delen beror på kraftigt minskade skatteintäkter - inte på att "S har slösat bort landstingets pengar" för att citera rubriken i en tidigare artikel skriven av borgerliga företrädare i landstinget. Landstingsråden (S) efterlyser från oppositionen ansvarstagande i stället för påhopp, konkreta förslag på verksamheter och områden där det går att effektivisera.
Om detta ska tolkas som en allvarligt menad önskan om gemensamma ansträngningar för att klara situationen så vill jag applådera de socialdemokratiska landstingsråden. Både landstinget och vår kommun har enorma kostnadsminskningar framför sig - men ändå var sitt samhällsuppdrag att ta ansvar för. Att, med öppenhet och i så stort samförstånd som bara är möjligt, försöka lösa detta verkar helt självklart - hur ska det annars gå till?
Nu till min rubrik: I artikeln i Etc skriver landstingsråden - och man kan märka en viss irritation: "Allt oftare talar nu företrädare för de borgerliga partierna om värnandet av välfärdens kärna, för något år sedan var det välfärden som gällde, nu förefaller detta ha snävata in till en kärna. Om det nu är så tydligt att det är kärnan som ska värnas skulle vi vilja ha svar på vad det är som kan bantas bort i landstingets verksamhet, vad ryms inte i den borgerliga kärnan? Vi socialdemokrater anser fortfarande att det är viktigt att värna hela välfärden och inte bara kärnan."
Det är när jag läser detta som jag blir tveksam: är önskan om gemensamma ansträngningar allvarligt menad?

Ekonomiska restriktioner i kommunen

Kommunledningen har bjudit in alla kommunens förtroendevalda till en genomgång av kommunens ekonomi i det besvärliga läge som råder. Det var många som bänkade sig i aulan i Wadköpings utbildningscenter i kväll. Ekonomichefen berättade om anställningsstopp, inköpsstopp, restriktioner när det gäller kurser, resor utanför kommunen, aktiviteter, konsulttjänster och projekt, minskning av anslag till politiska partier med 10.000 per KF-mandat. Allt ska dock ske med omdöme, inget "idiotstopp" alltså. Och med dessa restriktioner avstår kommunledningen från att lägga ut ytterligare formella sparbeting!
Lite har därmed majoriteten gått (S) till mötes. Vi krävde minskad kostnader för kommunalråds- och oppositionsrådsverksamheten och minskning av konsultkostnaderna.
Budskapet var: vi måste tillsammans göra det yttersta för att minska kostnaderna 2009-2012 med 551,4 miljoner kronor - åtgärdsnivå kallade ekonomichefen detta.
I "min" nämnds förvaltning pågår ett intensivt arbete för att minska kostnaderna. På måndag samlas ekonomiutskottet igen för att ta del av reduceringens siffror. Igår träffade jag och andra cheferna för personlig assistans. I den nya organisationen för den verksamheten och med två kraftfulla chefer går det nog att komma till rätta med en del av överkostnaden för personlig assistans - dessutom utan att det drabbar de assistansberättigade.

Välfärdens kärna - igen

I söndags skrev jag om de nya tiggarna och om mina funderingar betr. hur de har det, vilka de är, hur de kommit mm. Jag frågade min vän socialnämndsledamoten, som berättade att deras situation är väl känd av socialtjänsten och polisen. Att det förekommer inslag av människohandel bland dem är också känt. Men om socialtjänsten och polisen agerar till hjälp för dessa människor eller om de enbart agerar betraktare - om detta fick jag inget besked. Så frågan kvarstår: hur har de det egentligen?

"Vem granskar granskarna?"

Frågan är Staffan Wermes i hans blogginlägg efter Uppdrag gransknings reportage i förra veckan från en vårdavdelning för dementa. Båda blev vi upprörda av reportaget men av alldeles olika anledningar - och Staffan Werme såg inte ens programmet utan blev upprörd s a s efter hörsägen. Kolla gärna våra respektive inlägg, mitt i onsdags och Staffan Wermes i torsdags, tror jag. Man kan ju också så här i efterhand se programmet på "webben".
Men frågan kvarstår: vem granskar granskarna? Ja, det är väl Pressens opinionsnämnd, Konstitutionsutskottet, rättsväsendet allt efter vad det gäller och allt efter vilken granskare som ska bli granskad. Jag gillar väldigt mycket Uppdrag granskning - lite tillrättalagt ibland, kanske, men man lyfter fram tokigheter som annars skulle leva vidare i det fördolda.
Ännu mer tycker jag om DN:s Maciej Zaremba. I går hade han ett reportage på tre helsidor om en romsk familj i Haparanda. Hela kulturbilagans förstasida bestod av en enda rubrik: Är alla lika inför lagen? Eller gäller särskilda regler för familjen Grönfors i Vojakkala by?
Maciej Zaremba skriver om familjen Grönfors, om hur en vuxen, utvecklingstörd son i familjen hugger en yxa i huvudet på en antagonist och, tillsammans med sina systrar, en bror och fadern, döms till 22 års fängelse. Reportaget handlar om bakgrunden till detta dåd. Journalisten har inför sitt reportage gjort femtio intervjuer och arbetet har tagit tre månader. Reportaget beskriver fördomar och systematisk bojkott, den huggnes skändning av mamma Grönfors´ grav, hot, tillmälen och förstörelse som den huggne gjort sig skyldig till. Det finns likheter med dödsskjutningen i Rödeby.
Inte Uppdrag granskning men TV3:s Insider har gjort reportage så att säga från den andra sidan: familjen Grönfors har här framställts som "vettvillingar som i decennier terroriserat grannskapet.
I DN-artikeln träder nu grannar och bybor fram och berättar om bojkott mot dem som "hjälper zigenare". Det är så dags nu att reagera kan man tycka och man kan fundera mycket över hur ett fåtal personer - en präst, en politker/företagare och några till - kan få så mycket inflytande över en hel by. Fanns inte en endaste person med civilkurage i Vojakkala by?

Wadköpings s-förening i Oset

Idag har vi genomfört vår, numera, årliga aktivitet vid Rosenbergs stuga i Oset. En vårsöndag varje år samlas styrelsen med kaffe, saft och kakor. Så parkerar vi oss vid ett bord intill Rosenbergs stuga och erbjuder alla förbipasserande förfriskning och samtal - om väder och viner, om fågellivet eller om politiken. En del tycker att det är skumt att vi bjuder på kaffe, andra kliver glatt fram när vi ropar an dem. Den här gången påminde vi dem vi mötte om EU-valet den 7 juni. Vi ser det som ett sätt att visa upp oss - "här är vi, alltså finns vi" för att travestera ett slitet uttryck. Förutom att vi träffar nya människor - en skulle rösta på Soting, en på Åsa Vestlund - har vi ett par timmar av avspänd samvaro oss emellan i styrelsen. Och den här gången var vädret så vackert och det var så varmt att hunden Zorro måste gå ifrån ett tag och ta ett dopp i sjön...