Rubriken är partikamraten Björn Sundins i S-krönikan i dagens NA. Björn skriver om att blogga och twittra under pågående sammanträde, var det OK? Jag reagerade på följande: "När kommunfullmäktige i Örebro sammanträdee senast, i mars, bestämde jag mig för att testa om Twitter kunde vara en vettig kanal för att fler ska få del av vad vi folkvalda politiker gör. Det resulterade i cirka 40 korta Twitterkommentarer om vad debatten handlade om just då och fyra lite längre inlägg på min blogg där jag utvecklade frågorna. "
I sin artikel i NA efterlyser Björn synpunkter på S-krönikans innehåll. För att få bakgrunden klarare för mig gick jag till hans blogginlägg Twitter och Facebook - bra eller bara nytt? För att se vilka Twitterkommentarerna var sökte jag också upp dem och hittade dem i inlägget Twitterexperiment idag.
Nej, jag tycker inte att man ska blogga och twittra under pågående sammanträde. Varför skulle man inte hellre i lugn och ro efter sammanträdet formulera sin uppfattning. De exempel på twittring som finns med inlägget Twitterexperiment idag bidrar inte till att öka insynen, förståelsen eller intresset för kommunpolitik! Möjligen om twittringen hade innehållit något bra som "de våra" sagt. Men det blir ändå alldeles för fragmentariskt. Och att skriva blogginlägg under pågående sammanträde måste rimligen leda till att intresset fokuseras på annat än vad som sägs från talarstolen.
Den som vid ett sammanträde begärt ordet och fått det har rätt till uppmärksamhet, att möta åhörarnas blick, vara säker på att det sagda uppfattats. För en vital partipolitik är det nödvändigt att den som engagerar sig blir sedd och hörd i sitt sammanhang.
Alltså: jag tycker att twittring under sammanträden är meningslös och t o m dålig. Bloggning, däremot, är en form av ny teknik som jag gillar - om man skriver sina inlägg s a s på sin kammare. Och Facebook låter spännande...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tack för din kommentar!
SvaraRaderaJag håller ju inte riktigt med dig, exempelvis tycker jag nog att jag bevisade att jag lyssnade noggrant på inläggen förra KF - och förmodligen var jag mycket mer uppmärksam än en hel del andra (som inte bloggade). Vilket i sig inte bevisar någonting - annat än att det egentligen inte är avgörande huruvida man samtidigt uppdaterar på twitter eller facebook eller någon annanstans.
Är det bättre eller sämre att sitta i repvåningen och fika än att sitta framför skärmen i salen? Är det bättre eller sämre att smygläsa i en tidning än att skriva på skärmen? Är det säkert att man är uppmärksam och lyssnar bara för att man inte har datorn framför sig?
Och, viktigast: För en stor del av befolkningen (åtminstone för 90% av dem som är under 30, typ) är det just det aktuella och ständigt uppdaterade som är poängen. Att skriva i efterhand är bra och klokt, men för många är det avgörande att det sker nu-på-en-gång. Och det är skälet till att Facebook har "vad gör du nu"-funktionen, att Twitter överhuvudtaget finns, att smsande är så otroligt centralt för dagens ungdomar. O s v.
Men jag inser att det kan uppfattas respektlöst att sitta framför skärmen. Och jag vet inte riktigt hur man ska kunna hitta en kompromiss som passar alla. Självklart kan man lösa det som du föreslår (att inte blogga o s v) men då tror jag som sagt att man riskerar att tappa närvaron och intresset från en stor del av befolkningen.
På möten med färre deltagare är problemet dock mycket större - där inser jag att mailande, smsande, bloggande och annat riskerar att försämra mötets innehåll avsevärt. För ungdomar verkar inte det vara något problem, men där börjar jag själv känna mig otrevlig när jag kollar sms eller mail under möten.
Men. Om man nu ska problematisera även det: är det bättre eller sämre än alla de mötesdeltagare genom åren som uppenbarligen inte lyssnar särskilt uppmärksamt? Är det bättre eller sämre än dem som på förhand har bestämt allt vad de tycker? O s v
Jag tycker inte att det är helt enkelt, vilket ju var skälet till att jag skrev. Och skälet till att jag efterlyste synpunkter. Vilket jag ju fick. Tack för det!
Tack för kommentaren. Om man smygläser tidning, fikar i repvåningen,i övrigt "inte lyssnar särskilt uppmärksamt" så vad har man i den beslutande församlingen att göra? Om man gör detta + är upptagen med att twittra eller att blogga s a s i realtid så måste det väl vara för att man "på förhand har bestämt allt vad de tycker". Hur skulle man kunna begrunda vad som sägs och ev ta intryck av det?
SvaraRaderaOch hur många under 30 år är alltid uppkopplad för att vara ständigt uppdaterad? Jobbar inte folk? Går de inte i skolan? Pluggar de inte? Ägnar de sig inte åt sina små barn?
Ja, vi lever ju i ett fritt land. Jag, som ändå lärt mig blogga (och t o m länka genom Johns medverkan), fortsätter väl att titta på den som talar och le milt medan jag skriver ner ett och annat ord som jag vill komma ihåg...
Hälsningar
Inger