Ramavtal för permittering och utbildning

Jag kommer just från medlemsmöte i Wadköpings s-förening. Vi har haft besök av Lars-Erik Soting, i kväll i skepnad av ombudsman i IF Metall. Rubriken var Kan man sänka löner för att rädda företag? När kvällen var slut förstog vi att vi missuppfattat det hela och att rubriken inte var relevant. Man sänker, inte löner, inkomster för att rädda jobben! Inte många, men några företag och fackklubbar, har tecknat avtal som heter som rubriken. Man behåller sin timlön men går ner i arbetstid, t ex minskar med en dag i veckan.
Vår förenings styrelse diskuterade i måndags om det är en åtgärd på väg till konkurs. Så är det inte, fick vi veta. En värdering av företaget görs innan avtal tecknas. Men OM ett företag nalkas konkurs i alla fall så är receptet att öka inkomsten till den nivå där den var före det nya avtalet och dessutom retroaktivt. Därmed återgår 12-månadersinkomsten till det tidigare och a-kassan påverkas inte av avtalet, ej heller den statliga inkomstgarantin.
Diskussionens vågor gick heta. Det var många om och men. Vi enades om att det inte gick att förbereda sig för det plötsliga som kom och att den här konstruktionen, genom att det går att häva avtalet inför ev konkurs, ändå är det bästa - i denna värstingsituation.
Vi diskuterade också lönesänkningar vid övergång från treskift till tvåskift till dagtid. Den processen minskar inkomsten drastiskt - men det är ju inget att göra åt...
Och som Peter sade: krisen har ju inte mer än börjat...