Rastområden för hundar

Dino, högst i rang i Karlslundsskogen, accepterar unghunden Zorro som lekkamrat...

... om bara Zorro visar tillbörlig respekt - och det gör han så gärna.

Nu vill jag tala i egen sak! Wadköpings s-förening motionerade i höstas om inrättande av rastområden för hundar. Sverigedemokraterna hade, oss ovetande förstås, dessförinnan motionerat hos fullmäktige om rastgårdar för hundar. Det är en himmelsvid skillnad mellan rastområden och rastgårdar.

I dagens NA läser jag att tekniska förvaltningen i Örebro kommun inte vill tillskapa rastgårdar men tillhandahåller material och mark utanför stadskärnan om någon/några själva vill inhägna och sköta rastgården. Det är OK och passar säkert många.

Jag skulle vilja att mark också "avsätts" dvs förklaras vara rastområden för hundar. Rastområden ska inte vara inhägnade men för allmänheten vara kända att här finns okopplade hundar med sina hussar/mattar. Däremot måste vanliga regler gälla, t ex att man kopplar sin hund inför möte med en annan hund, tills man förvissat sig om att vänskaplighet råder.

I kväll på Arbetarekommunens årsmöte fick jag av Torgny en kopia av Södermalms informationsblad i Stockholm. Rubriken är Är du med hund? Fakta för mattar och hussar i vårsolen! Av artikeln framgår att det i Stockholm finns både rastgårdar, inhägnade, och rastområden, utan inhägnad. För båda gäller undantag från kopplingstvång på offentlig plats.
Enbart på Södermalm finns fyra rastområden och ett flertal rastgårdar.
I centrala Örebro bor det många hundar. De vill leva ett fritt hundliv så ofta som möjligt! Ge dem - och oss mattar och hussar - rastområden där de kan springa fritt!